Systemfel i högerns kapitalistiska modell

Att optimera den ekonomiska tillväxten är som att få en kropp att fungera i ett ekonomiskt blodomlopp. Om huvudet hamstrar allt blod, så kollapsar kroppen när resten av kroppsdelarna som hjärtat, händerna och fötterna inte får något blod. Därför funkar inte girighet som är motorn i högerns kapitalistiska system.

Publicerad i ETC Göteborg 2014-05-02

(Nedanstående text är uppdaterad.)
Det finns ett systemfel i kapitalismen. Överdrivet sparande fungerar inte för då tas en del blod (= pengar) ur kretsloppet. Kroppens olika delar har då inte lika mycket blod att driva kroppen vidare med. Vi har stora ekonomiska verksamheter som banker och internationella företagsjättar som samlar pengar på hög och bromsar utvecklingen för att sko sig själva.

Alliansens sparande sänkte produktiviteten

Vi hade i Alliansen åren 2006–2014 en regering som stramade åt samhällets resurser i en paradoxal syn på ekonomin. Alliansen lät stora tillgångar ligga still utan att skapa nytta. 2012 hade Sverige en nettotillgång på 637 miljarder SEK. Tyvärr stoltserar även socialdemokratiska regeringar med hur mycket pengar staten sparar. Åtstramningspolitiken stänger av många människor från det ekonomiska kretsloppet. Det finanspolitiska ramverket plundrar sina egna hushåll och sitt eget samhälle. Denna ekonomi konsumerar sina resurser som i stället borde vara ämnade för ny avkastning. Ekonomi är inte pengar. Pengar saknar värde i sig. De existerar för att vara drivmedel för att skapa nytt och tillfredsställa folkens behov. Det finns ett systemfel i kapitalismen.

Skapa pengar vid behov

Visst, i Corona-tidens 2020, behövde vi pengar att stimulera ekonomin med. Vad var då problemet med att vi förut sparade i ladorna? Vad är systemfelet i kapitalismen idag? Jo, pengar är papperspengar eller oftast digitala siffror som saknar något reellt värde i sig. Pengar är den fysiska formen av förtroendet som vi har för att i utbyte mot pengarna få en viss mängd varor eller tjänster producerade vid ett visst tillfälle på en viss plats. Jo, min tolkning är att ju mer man rör sig från platsen och tidpunkten för förtroendet, desto mer utgör pengarna bara inflation eller press på ekonomin att leverera mer. Denna press betyder inte att produktionskapaciteten ökat. Pressen betyder bara att någon ökat mängden digitala siffor som pengar oftast är.  Att kunna spara pengar över tid har i viss mån ett värde. Men överdriver vi detta värde, leder det bara till en orealistisk press på arbetskraften, naturen och dess resurser vid det senare tillfälle när vi använder pengarna. Vad skulle vi gjort med pengarna som Alliansen sparade 2012? Jo, jag tycker att vi skulle använt dem då för att stimulera ekonomin när pengarna faktiskt symboliserade ett visst produktionsförtroende.

2020 under Corona-pandemin, kunde regeringen låtit Riksbanken skapa pengar åt sig. Det får göras lite annorlunda sedan Maastricht-fördraget med EU, men regler kan förändras. I högkonjunkturer kan, som ekonomer likt John Maynard Keynes (1883–1946) sade, samhällsekonomin bli överhettad. Då kan flaskhalsar uppstå när en leverantör inte förmår tillfredsställa alla producenters behov av t.ex. verktyg eller annat för att bibehålla de senares produktivitet. Vid vissa tillfällen är ekonomin överhettad och samhället har mindre behov av pengar. Då kan regeringen enligt min tolkning öka skatten och förstöra dessa pengar. Eftersom produktionsförmågan i ett samhälle inte är konstant och naturresurserna inte oändliga, är det i mitt tycke problematiskt att spara för mycket pengar över tid.

Vi måste återanvända

Detta knyter an till miljön, naturen och klimatet. Om vi förbrukar all metall i jorden, får vi till slut brist på metall. Men om vi återanvänder så tar metallen inte slut.

Så skapa jobb åt alla! Se till att alla anställda har en lön tillräckligt stark för att hålla de ekonomiska hjulen rullande. Se till att de som är sjuka, funktionsnedsatta, ålderspensionärer och arbetslösa får ordentliga socialförsäkringar eller bidrag.

Då kan de som för tillfället inte kan arbeta i alla fall göra nytta som konsumenter. Se sedan till att återvinna det vi tar ur jorden, för då behöver inte jordens resurser ta slut.

Det viktiga för ett samhälles rikedom är att hålla produktionen igång med respekt för arbetskraftens förmåga samt för naturen och dess konkreta resurser. Det gäller att investera i ekonomin, det vill säga att hålla produktionen och konsumtionen igång utan att överskrida människornas eller naturens förmåga och resurser. Det offentliga är bättre på att investera i ekonomin än det privata visar boken ”Entreprenörsstaten” av Mariana Mazzucato. Företag även om de är rika har bara en begränsad summa pengar. Staten kan trycka nya pengar om ett utvecklingsförsök av läkemedel eller teknik misslyckas. Det krävs ofta oerhört många misslyckade experiment för att få fram nya stora teknik- eller läkemedelsgenombrott. Detta har bara staten resurser till. Så har de flesta storföretagen i väst även USA uppstått. Staten backar upp dem under deras mödosamma processer med att forska fram ny teknik eller nya läkemedel.

Det behövs mer långsiktiga budgetar också

Vi behöver s.k. investeringsbudgetar vid sidan av årliga budgetar i goda samhällen eller företag. Den årliga budgeten upprätthåller balansen mellan kostnader och utgifter över ett år. Men både samhällen och företag har behov av att sprida ut kostnaden för projekt som tar mer än ett år över en längre tid. För detta kan vi ha en investeringsbudget. På samhällsnivå kan detta handla om kostnaden för att bygga eller rusta upp t.ex. järnvägar. Det finns lösningar för dagens systemfel i kapitalismen.

En viss extra belöning för önskvärda kvaliteter som en akademisk examen, specialistkompetens, ansvar eller kreativitet m.m. är okej. Men grundnivån för löner, socialförsäkringar och bidrag måste vara hög nog att hålla kretsloppen rullande med. När samhället belönar vissa för mycket, börjar de att spara i stället för att konsumera. Då tar de pengar ur det ekonomiska kretsloppet och ekonomin tynar bort. Samtidigt när sparandet används vid ett senare tillfälle, kan det skapa en orealistisk press på det framtida samhällets produktivitet och då skapa stress för arbetskraften och naturen, prisinflation och andra problem.

Ett visst privat sparande behövs

Samtidigt behöver privatpersoner också spara över tid till större investeringar som t.ex. husköp. Under sin livstid bör en arbetare kunna spara pengar, medan hens pengar fortfarande har ett tidssamband till hens produktiva förmåga. Visserligen behöver vi de rika i ett samhälle med. Vi kan inte detaljplanera allt centralt. Vi bör också kunna stimulera till önskvärda prestationer, men det är orimligt när vissa föds in i ohemul rikedom och andra i avgrundsdjup fattigdom. Samhället måste ha en arvsskatt som jämnar ut skillnaderna mellan inkomstgrupperna i samhället. Det är inte rimligt att säga att jag skall födas till att styra ekonomiskt över samhället, eftersom min förfader för fem eller tio generationer sedan arbetade så hårt. Men som sagt vi behöver privat rikedom också, men skillnaderna mellan inkomstgrupperna bör inte vara för stora. Detta kan lösa dagens systemfel i kapitalismen.

Cirkulation får det ekonomiska kretsloppet att växa

Historiker säger att vikingarna bidrog till att få fart på ekonomin efter den äldsta medeltidens lågkonjunktur. När vikingarna plundrade kyrkorna på dessas ekonomiskt improduktiva guld och silver, så använde vikingarna sedan stöldgodset att handla med. Vikingarna förde in ädelmetallerna i det ekonomiska kretsloppet igen. Handeln ökade och ekonomin växte.

Men att ekonomin då kunde växa, när guldet infördes av vikingarna, måste ha berott på att produktionskrafterna samtidigt ökat. Spanien å andra sidan fick efter erövringen av Sydamerika på 1400–1600-talen in en väldigt stor mängd guld och andra föremål som kunde användas som valuta. Detta ledde till inflation i Spanien. Landets samhällssystem klarade inte av att producera tillräckligt med varor och tjänster i förhållande till hur mycket ny valuta man fått in. Det spanska guldet handlade genom handel i andra länder i Europa som Storbritannien. Dessa hade den produktivkraft som var nödvändig för att omsätta ädelmetallerna i tillverkning och handel.

Skatt är rätt

Nu är jag inte för individuell plundring och våld mot kyrkan. Men ingen samhällsinstitution bör få hamstra på sig för mycket rikedom. Skatt är en legal form av «plundring» som rätt utförd håller i gång jämvikten i det ekonomiska kretsloppet. Jag anser inte att det var moraliskt rätt att vikingarna plundrade kyrkan, men om det funnits möjlighet för det medeltida samhället att beskatta kyrkan och fördela dess överflöd bland de fattiga, så hade detta varit moraliskt rätt och lika effektivt. Ingen bör vara skattebefriad. Visserligen upphör pengar insamlade via statlig skatt att existera, när staten fått dem. Men utan skatt skulle för mycket pengar riskera att samlas i några fås fickor och inflationen kunna öka när staten vid det nya skatteåret förde ut ännu mer pengar i omlopp. Skatten behövs för samhällets jämvikt vad gäller pengar och makt.

Det finns ett systemfel i kapitalismen. Ekonomin fungerar istället bäst om alla tillåts bli vinnare. Dessutom måste en ekonomi ha ett verklighetsbaserat förhållande mellan penningmängden i ett område och naturresurserna och arbetskapaciteten i detsamma vid ett givet tillfälle.

Slutord

Ekonomins ursprung är en del av naturen. Alla naturprocesser utgörs av kretslopp såsom vattnets kretslopp.

Marknadsekonomin består av en konstgjord modell. Den bröt banden till natur, samhälle och människor när den industriella revolutionen kom på 1700-talet med sina egna, nya lagar som inte fanns på riktigt utan var hypoteser. Evig tillväxt är omöjligt på sikt. Naturen behöver tid på sig att växa precis som människor. Det finns heller inte ändlöst växande resurser.

Bristen på cirkulation förklarar problemet med marknadsekonomin. Den innehåller inte ett naturligt kretslopp, utan stoppar upp ekonomins flöde. Högern vill dessutom sänka skatten, som är ett kretslopp för jämvikt. Utan tillräckligt hög skatt samlas för mycket kapital i några fås gigantiska fickor.

Pengar ska skapa nytta

Pengar borde finnas för att skapa nytta i nuet men med sikte på en hållbar framtida produktionsförmåga. Pengar har mestadels bara ett värde i hur de upprätthåller produktiviteten i en ekonomi vid en given tid i historien med respekt för den platsens och tidens naturresurser och arbetskapacitet.

Anledningen till att privatpersoner ska kunna spara pengar har mera att göra med att det kan stimulera högpresterare att göra extra insatser för ekonomin som att skaffa sig en samhällsvärdefull utbildning eller att starta ett företag. Men det är staten, med dess förmåga att skapa pengar när samhället har behov av läkemedel, teknik, vägar, bostäder, ja vad som helst som är ett viktigt behov för samhället eller när ekonomin är understimulerad. Sedan kan staten ta tillbaka pengarna genom skatt och förstöra dem när ekonomin är överstimulerad för att få samhället att fungera.

Vi måste beivra stöld. Men om en är rik och en annan svälter, är inte då att hävda äganderättens okränkbarhet en stöld från och våld mot den som är nära att dö av svält? Var Robin Hood ond och sheriffen av Nottingham god?

 

Text: Oskar Brandt, journalist i Göteborg

Läs mer

Tidningen Rörelsen, ”Globaliseringen bär på fröna till USA:s fall”, 2024-01-30

Parabol, ”Myten om Weimar, eller varför inflation egentligen uppstår”, 2023-10-01

LinkedIn, State deficits, equality, welfare, and progressive taxation (In collaboration with ChatGPT), 2023-02-06

Tidningen Rörelsen, ”Euron skulle vara det fria och jämlika Sveriges undergång”, 2023-01-11

-”-, ”Lokala banker – nyckeln till en blomstrande ekonomi?”, 2021-04-28

-”-, ”Hudson och skulderna som behöver skrivas av”, 2021-03-31