
Realekonomin: Vi behöver en ekonomi som lyfter de många – inte bara de få
Text: Oskar Brandt
”Inga förfäder föddes med ett kontokort”
Realekonomin: Vi talar ofta om tillväxt, konkurrenskraft och självförsörjning. Men vad händer när realekonomin – det verkliga vardagslivet – inte längre får luft? När folk har för lite pengar för att leva. 2023 hade Sverige 575 000 dollarmiljonärer i Sverige. Många välbeställda kan pensionera sig vid 40 och slutar då producera.
För det är inte bara orättvist. Det är ohållbart.
Realekonomin är grunden – inte börsen
Alltså Sveriges verkliga ekonomi är inte bankernas spekulationer eller fastighetspriserna på Östermalm. Den verkliga ekonomin är den vi möter varje dag: Realekonomin har dåliga förutsättningar. frisören, hantverkaren, kaféägaren, den som kör taxi, handlar mat, säljer cyklar eller lagar våra bilar.
Det är detta vi kallar realekonomin – produktionen och konsumtionen av riktiga varor och tjänster. Kina är bättre på detta via statliga investeringar än väst med vår åtstramningspolitik och euro. Men realekonomin fungerar inte om vanliga människor har för lite att röra sig med. Då uteblir köpen, och företagen får inga kunder. Ändå beskattar vi i dag den här delen av ekonomin hårt, särskilt genom moms och höga inkomstskatter redan från låga nivåer.
Småföretag behöver trygghet – och rättvisa villkor
Den som startar ett litet företag i dag får snabbt känna hur ensam man är. Skatterna slår till fort och försämrar realekonomin. Momsen drar in resurser från produktionen utan att ge något till samhället. Moms är en statlig skatt och förstörs när den samlats in. Den är logiskt sett en del av åtstramningspolitiken och till för att stimulera till att fler privatpersoner och företag måste skuldsätta sig hos bankerna.
Regelverken är krångliga för småföretagare. Samtidigt är tryggheten minimal om företagaren blir sjuk, får föräldraledigt eller måste avveckla. Detta försämrar för realekonomin.
Vi behöver:
- Skattefrihet på de första 25 000 kr i månaden – oavsett om det är lön eller företagsintäkt
- Fler chanser till starta-eget-bidrag, även för dem som försökt tidigare
- Lägre företagsskatt för dem som återinvesterar i verksamhet och personal
- Enklare regler och snabbare handläggning
- Fullvärdiga socialförsäkringar även för småföretagare
Vill vi att fler ska våga bidra, måste vi ge dem bättre stegar att klättra med – och starkare skyddsnät när de faller.
Produktivitet kräver goda jobb – inte låglönespiral
Det sägs ibland att låglönejobb är vägen in. Men låga löner gör inte ekonomin mer effektiv. Mindre statliga investeringar bekämpar inte inflation. Låga löner och dåliga arbetsvillkor skapar stress, utbrändhet och utslitning – särskilt i vård, skola och service.
Om vi pressar människor till lågbetalda, monotona jobb, får vi inte en stark ekonomi. Vi får en utsatt befolkning och en svag välfärd. Vi får mer psykisk ohälsa, social oro, mer främlingsfientlighet och risk för mer gängkriminalitet. Produktivitet kommer ur kunskap, teknik och stabilitet . Dessa saker växer inte ur ett utarmat och stressat folk.
Realekonomin pressar ner – och kallar det incitament
När a-kassan för långtidsarbetslösa snabbt sänks till 5 621 kronor efter skatt från oktober 2025, är det ett politiskt val. Det presenteras som ett incitament. Visst finns det i ett övergångsskede förmildrande omständigheter som att de med a-kassebeslut från innan oktober 2025 får behålla sin gamla a-kassa tills beslutet gått ut. Men det är i praktiken ett straff för att vara utan jobb – och en press för att skapa lågavlönad arbetskraft åt de rika.
Det är också samhällsekonomiskt feltänkt. För människor som är rädda, utmattade eller utblottade söker inte arbete bättre – de söker sämre. De tappar orken, initiativkraften och framtidstron.
Forskning visar att trygghet, inte otrygghet, är vad som gör människor produktiva. Den som vet att det finns en fallskärm vågar hoppa. Den som vet att samhället finns kvar när livet vacklar, vågar ta risker, starta företag, utbilda sig, eller byta bransch.
Vi måste lyfta – inte låsa in
Många människor skulle kunna driva små verksamheter vid sidan av sjukpenning eller a-kassa. De kunde sälja böcker, få en slant för sin musik eller bloggar. I dag är detta en grund för utförsäkring. Men det borde ses som ett tecken på aktivitet. På livskraft.
Vi behöver ett trygghetssystem där lägre inkomster från egna initiativ kan kombineras med socialförsäkringar – upp till en nivå där man faktiskt kan försörja sig. Det kan följas upp i samtal med krav på lösningar, men ska inte straffas. Det viktiga är att lyfta människor, inte låsa in dem i passivitet.
Skatten finansierar inte staten
Vi behöver också tala om varför vi har skatt. Inte främst för att ”finansiera” staten – Sverige har en egen valuta och kan alltid betala i svenska kronor. Skattens viktigaste funktion är att reglera jämlikheten, stimulera eller inte stimulera olika delar ev ekonomin och för att ge den egna valutan värde.
Vi har i dag en situation där vissa kan pensionera sig vid 40, medan andra tvingas jobba tills kroppen går sönder. Vi borde införa ett hårt golv för välfärden – och ett tak för förmögenheter.
Vi har råd att välja annorlunda
Om vi vill. Om vi vågar.
Sverige har fortfarande stora resurser. Men vi behöver förbättra realekonomin. Vi har kompetens, infrastruktur och en tradition av välfärd. Men i dagens luftslottsekonomi, där pengar flödar till de rikaste medan folket pressas till tystnad, håller något på att gå sönder.
Vi måste välja en annan väg:
- Ett skattesystem som bygger på produktivitet och social samt ekologisk hållbarhet
- En trygghet som skapar mod och rörelsefrihet
- En realekonomi som bygger på mänskliga behov och naturens gränser – inte finansiella index
- En stat som inte retirerar – utan investerar i det gemensamma
Först då kan vi bygga ett Sverige som håller – i längden, i hjärtat, i praktiken.
Skribenten
Oskar Brandt är samhällsjournalist och författare till boken ”Överlevnad – för samhället och människorna”.
Krönikan ”Ekonomiskt feltänk” publicerade Folket i Bild/Kulturfront i nr 6-7 år 2025.
8 kommentarer
Lysande!
Återstår bara att poängtera det där med Kina. Kina inte bara gynnar produktion så där i största allmänhet, det gynnar *avancerad* produktion, den som skapar mervärden. Det satsar på teknisk utveckling. Det stryper aktivt finansekonomin. Det beställer produkter som ännu inte existerar men som skulle kunna existera.
Medan allt sådant är förbjudet enligt EU-regler, enligt dessa ska alla ekonomiska verksamheter behandlas lika, även om de har helt olika betingelser. Staten ska vara ”neutral” mellan det meningslösa eller skadliga och det viktiga.
Fruktansvärt.
Tänkvärt. 👍
🙂
Flera positiva förslag. Gärna basinkomstgaranti också
Ja Oskar det är så bra. Framåtriktad utveckling med skapande arbeten och samhällsnytta. Jobbkulturen är ger de sämre jobben och gynnar finansekonomin. Väldig bra syntet👏👏👏👍👍👍
Korrigering
Ja Oskar den är så bra.
Framåtriktad utveckling med skapande arbeten och samhällsnytta.
Jobbkulturen ger de sämre jobben och gynnar finansekonomin och kortsiktighet. Väldig bra syntes👏👏👏👍👍👍
Det Kina gör i jordbruket är att använda småskalighet av utrustning och maskiner istället storskaliga monstermaskiner i västvärlden som trycker sönder marker.
Reinfeldt. använder begrepp jobb och jobbkulturen i sin politik. Sverige lanserar jobb till de och mekanistiska villkoren
. Människa reduceras likt ett boskap som en gång gällt sovjetvälder
. Om vi förstod så pågår en ekomiska förslavning i högerriket. Mer tiil oligarker och åtstramningar för övriga!!!!