Frigga Carlberg – i täten för kvinnlig rösträtt

Göteborg, 2 juni 1918. Spänningen hänger i luften. Gatorna fylls av rop, sånger och steg. 6000 kvinnor och män tågar genom stan. I täten går Frigga Carlberg. Hon håller i megafonen. Hon läser upp resolutionen.
Hon vet – det är nu eller aldrig.
AV: OSKAR BRANDT FOTO: TT

Anna Fredrika (Frigga) Carlberg, född Lundgren.
Efter giftermålet 1876 med förste postkontrollören Andreas Carlberg bosatte hon sig i Göteborg.

Det var fru Carlberg som organi­serade den enda gatudemonstration som Lands­föreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) någonsin hållit.

När riksdagen röstat nej till kvinnlig röst­ rätt fick denna kvinna nog. Otålig, envis, het­levrad, men alltid orädd, driver hon kampen dit få andra vågar.

Otålig, envis och alltid orädd

Frigga föds 1851 i Falkenberg. Hennes pappa driver en garverifabrik. Dottern vill studera och måste övertala sin far. Till slut får denna unga fröken gå flickläroverket i Halmstad. Hon blir guvernant, gifter sig 1876 och flyttar till Göteborg. Där börjar vår kvinna förändra samhället.

Driver barnhem

Fru Carlberg engagerar sig i fattigvård, barn­hem och kvinnors rättigheter. Full av om­sorg startar hon Sällskapet Myrornas barn­hem. Som mest driver hon sju hem och ett för barn till tuberkulösa föräldrar.

Hon ställer krav: Även fäder måste ta an­svar för sina barn. Storstrejken 1909 stöder fru Carlberg som ständigt vågar ta konflikt med myndigheter. Ingen får blunda för orätt­visorna anser hon.

1921 fick Frigga njuta av segerns sötma.

Rapp penna

Samtidigt skriver hon romaner, noveller, pjäser och pamfletter med både allvar och humor. I sin pamflett ”Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt – monolog av en motståndare” visar fabrikörs­dottern hur motsägelsefullt rösträtts­motståndet är. Folk skrattar, tänker och skriver under.

Vår kvinnosakskämpes roman ”För rättfärdighets skull” skildrar kampen för kvinnlig röst­rätt. Många jämför den med Elin Wäg­ners berömda ”Pennskaftet”.

Frigga skriver också pjäser med kvicka re­pliker. De spelas både i Sverige och utom lands. Hon översätter feministisk litteratur från Storbritannien och USA. Hon är en av dem som för kvinnosaken framåt.

År 1902 grundar Frigga Göteborgsavdel­ningen av LKPR. Hon organiserar möten, skriver insändare, bjuder in talare och kny­ter kvinnor från alla samhällsskikt till kam­pen. Kvinnan från Falkenberg sitter i LK­PR:s riksstyrelse – men står ofta i opposition och hör till rörelsens radikaler.

Medan LKPR avråder från våldsam aktivism, sympatiserar vår aktivist med de brit­tiska suffragetterna. På egen hand bjuder hon in Sylvia Pankhurst till Göteborg 1913. Pankhurst var företrädare för suffraget­trörelsen i Storbritannien.

Salen är full. Kritiken haglar – inte bara från borgerlig press, utan också från delar av LKPR. Fru Carlberg står fast eftersom hand­ling är viktigare än anseende för henne.

År 1921 röstar kvinnor för första gången till Sveriges riksdag. Då har Frigga Carlberg, 72 år gammal, kämpat hela sitt vuxna liv för att få njuta av den segern. År 1923 representerar hon Sverige vid den internationella rösträttskonferensen i Rom.

Fortsätter kampen

Men Falkenbergsdottern vet att kampen inte är över. Romer, bidragstagare och andra stängs fortfarande ute från att vara med och säga sitt när det är dags att välja politiker. Varje seger kräver fortsatt strid och hårt arbete.

Fru Carlberg dör 1925. På senare år har vår rösträttsförkämpes liv uppmärksammats allt mer. År 2022 spelades Musikalen om Frigga på Stora teatern i Göteborg. Före­ställningen berättar om Frigga Carlbergs arbete 1902–1921 och hedrar 100-­årsjubileet av rösträtten.

Vad hade denna tidiga feminist sagt om Sverige av i dag? ■

ANDRA KVINNOSAKSKÄMPAR

Elin Wägner (1882 – 1949).

Författare, journalist och feminist som blev ledamot av Svenska Akademien. Känd för bland annat böckerna Väckarklocka och Pennskaftet, den senare handlar just om en kvinnlig journalist som kämpar för rösträtt.

Ellen Key (1849 – 1926).
En av sin tids mest inflytelserika och omstridda författare. En pedagog och debattör som engagerade sig i fredsrörelsen, kvinnorörelsen och kampen för att sätta barnens bästa i centrum.

Elise Ottesen Jensen (1886 – 1973).

Pionjären Ottar ägnade sig främst åt sexualupplysning – som preventivmedel och kvinnors rätt till sina egna kroppar – och sexualpolitik. Hon var den som grundade RFSU, men var också engagerad i rösträttsrörelsen och andra delar av kvinnors villkor i samhället.

Ester Blenda Nordström (1891 – 1948).
Journalist som kallats Sveriges första undersökande reporter. Vän med Elin Wägner och medlem i Ligan, en grupp som bildades av kvinnliga journalister och kämpade för kvinnors rättigheter.

Anna Bugge Wicksell (1862-1928). Norsk-svensk förgrundsgestalt i kampen för kvinnlig rösträtt. Hon var jurist, feminist och engagerade sig också i fredsrörelsen. Hon bodde tillsammans med en man utan att gifta sig, vilket väckte stor uppståndelse.
Källor: Wikipedia, RFSU,
Kvinnofronten.

Ursprungligen publicerad i Hemmets Veckotidning nr 36 – 2025