Sänkt a-kassa och aktivitetsstöd leder inte till att fler hittar arbete

Kan du leva på under 6000 kronor per månad? Aktivitetsstödet sjönk från oktober 2025 till runt 5621 SEK efter skatt en normallång månad.  Beslutsfattare var den borgerliga Tidöregeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Aktivitetsstödet är Försäkringskassans arbetslöshetsersättning till långtidsarbetslösa.

I slutet av 2025 hade Sverige 151 570 långtidsarbetslösa (minst 12 månader utan arbete).

Mycket lång arbetslöshet och funktionsnedsättning hänger ofta ihop. I augusti förra året hade cirka 83 000 personer varit arbetslösa i mer än två år; nästan 26 000 av dem hade en registrerad funktionsnedsättning.

Ekonomiskt utsatta grupper spelade samtidigt en stor roll för valutgången 2022 i Sverige. SVT/Valu visar att SD blev största parti bland arbetslösa (30 procent) och att SD fick 27 procent bland personer med sjuk-/aktivitetsersättning. Stödet för SD bland arbetslösa steg från 24 procent 2018 till 30 procent 2022.

Tre av tio har funktionsnedsättning

När arbetslösheten varar i två år eller mer sammanfaller den ofta med varaktiga hinder, inte bara med konjunktur eller att den arbetslöse söker vilket arbete som helst. Funktionsnedsättningar blir vanligare ju längre arbetslösheten varar: 31 procent med registrerad funktionsnedsättning bland dem som varit arbetslösa i mer än 24 månader, jämfört med 16 procent bland arbetslösa generellt samma månad.

Var tionde person bland dem som får ett funktionshinder erkänt av Arbetsförmedlingen får ofta först vänta över tre år på detta. Vissa får ingen identifiering alls. Utan identifiering blir det svårt att få hjälp.

Många arbetsgivare har svårt att rekrytera efterfrågad kompetens trots en hög arbetslöshet. Problemen beror oftast på för lite yrkeserfarenhet, fel utbildning eller personliga egenskaper. Statsminister Ulf Kristersson och socialförsäkringsminister Anna Tenje försvarade den snabba nedtrappningen av a-kassan och aktivitetsstödet samt i andra artiklar det marginellt höjda prisbasbeloppet 2026. De ska “inte … vara möjligt att göra ingenting” och få stöd för sin försörjning om man kan arbeta, uttryckte de.

Minskar hushållens köpkraft

Sverige låg runt drygt två procent per år i produktivitetstillväxt 2000–2009 men på knappt en procent per år efter 2010. En rapport från tankesmedjan Katalys visar att försämrade  socialförsäkringar och sänkta bidrag sällan i sig skapar fler arbeten. Sveriges allt svagare trygghetssystem kan minska hushållens köpkraft och därmed köpkraften i ekonomin. Kan inte folk shoppa, blir det svårt för företagen att finna grund att anställa. En aktiv arbetsmarknadspolitik – som utbildning, investeringar och offentligt skapade arbetstillfällen – har historiskt haft större betydelse för både sysselsättning och produktivitetstillväxt. Tidöregeringens finansminister Elisabeth Svantesson har uttryckt stöd för en stram finanspolitik. Detta kan försvåra jobbskapande då det håller nere investeringar och ekonomisk aktivitet. Men resultatet av Svantessons finanspolitik har varit tusentals konkurser för små och medelstora företag. Nu riskerar även företag från runt 100 miljoner i omsättning att drabbas. Det hotar tusentals arbetstillfällen.

Otrygghet kan leda till lägre engagemang

Sparkrav och uppsägningar hjälper inte alltid arbetsgivare att öka produktiviteten.  Otrygghet i ens tillgång till fortsatt anställning arbete kan leda till lägre engagemang, fysisk och psykisk ohälsa på arbetsplatsen och ett mindre innovativt arbete

Ekonomiskt pressade grupper påverkade sannolikt valutfallet 2022 starkt. SD fick 30 procent bland arbetslösa 2022 och 27 procent bland personer med sjuk-/aktivitetsersättning. Andelen arbetslösa som röstade på SD steg från 24 procent 2018 till 30 procent 2022.

Regeringen försvagade 2025 också högkostnadsskyddet för läkemedel. Taket för egenavgift blev 3 800 kr från 1 juli 2025.

Sänkningar av a-kassa och högre kostnader för läkemedel motiverar ofta politiker med att staten måste hålla igen. I en modern fiatvaluta som Sveriges skapar staten och bankerna pengar när staten lägger budgeten och banker när de lånar ut. Pengar försvinner igen när människor betalar skatt eller amorterar skulder. Den verkliga gränsen för penningmängden går därför inte vid statens konto utan vid ekonomins kapacitet – hur mycket människor kan arbeta, vad industrin kan producera och vad naturens resurser räcker till.

Praktik och utbildning leder rätt

Politiker försöker ibland dämpa inflation genom att minska efterfrågan. Men inflation uppstår ofta när energi, bostäder eller viktiga varor blir för få eller dyra. Då hjälper det föga att göra människor fattigare. Produktionen ökar inte av det. I stället riskerar ekonomin att bromsa och jobben att bli färre. När banker samtidigt skapar merparten av pengarna genom krediter växer hushållens skulder och ojämlikheten. Det kan i sin tur öka risken för finanskriser.

Bästa sättet enligt Arbetsförmedlingen att få utsatta till arbete är att snabbt matcha människor till jobb och samtidigt ge praktik, utbildning eller stöd till anställning.