Kina blev inte en teknologisk stormakt därför att lönerna var låga. Landet blev starkt därför att staten byggde industriell kapacitet – samtidigt som väst ändrade modell och lät finans och global kapitalrörlighet ta över.
DEBATT | År 1971 stängde Richard Nixon guldfönstret. Bretton Woods-systemet föll. Oljekrisen 1973–1974 och stagflationen skakade industriländerna. Produktiviteten bromsade in. Krisen var verklig och hade flera orsaker.
Men politiken som följde var ett val. Nyliberala idéer fick genomslag. Många regeringar liberaliserade kapitalrörelser, avreglerade finanssektorn och försvagade facklig makt. Finanssektorn växte snabbt. Industrins andel av ekonomin minskade i USA och Storbritannien.
Skydd mot kapitalflykt togs bort
Sveriges praktiska skydd mot kapitalflykt upphörde när valutaregleringen avskaffades 1989 och kapitalrörelser blev fria. Kreditavregleringen 1985 och EU-medlemskapet 1995 förstärkte utvecklingen och gjorde det fullt möjligt för företag att flytta kapital och organisera produktion globalt. Därmed skapades de institutionella förutsättningarna för outsourcing och djupare integration i globaliseringen.
Nyliberala krafter använde oljekrisen på 1970-talet för att driva igenom en ny ekonomisk ordning. Detta ökade kapitalets rörlighet och gjorde det lättare att flytta produktion.
Samtidigt öppnade Kina sin ekonomi. Reformpolitiken från 1978 skapade särskilda ekonomiska zoner och lockade investeringar. När Kina gick med i World Trade Organization 2001 ökade integrationen kraftigt. Västföretag flyttade produktion till Kina.
Men låga löner räcker inte för teknologisk dominans. Många länder har haft ännu lägre löner utan att bygga avancerad industri. Textil och montering ger exportintäkter. De skapar inte automatiskt halvledare, höghastighetståg eller rymdprogram.
Kina krävde tekniköverföring
Forskningen är tydlig. Alice Amsden visade att Sydkorea byggde industri genom statlig kredit, exportkrav och teknisk uppgradering. Erik S. Reinert visade att rika länder historiskt skyddat och subventionerat sektorer med ökande avkastning innan de öppnat sig.
Kina följde en liknande logik. Marknadstillträde kopplades ofta till joint ventures. Tekniköverföring skedde genom förhandling. Västföretag gick in därför att vinsterna var stora. Det var inte enbart tvång, men det var asymmetrisk förhandling där Kina använde sin marknad som maktmedel.
Solcellsindustrin visar mönstret. Forskning i USA, Tyskland och Japan lade grunden. Tyska subventioner skapade efterfrågan. Kina byggde produktionsskala med statlig kredit och industriell samordning. Resultatet blev global dominans i tillverkning.
Låga löner spelade roll i startfasen. Billig arbetskraft gav kostnadsfördel i enklare produktion. Men mycket låga löner kan också bromsa teknikinvesteringar eftersom företag inte behöver automatisera. Kina höjde därför lönerna över tid och pressade fram uppgradering.
Globalisering ingen naturkraft
Samtidigt fördjupades finansialiseringen i väst. Kapital sökte kortsiktig avkastning. Outsourcing blev rationellt för enskilda företag. På systemnivå innebar det att industriell kapacitet minskade i flera västländer. Sverige tappade delar av sin verkstadsindustri och blev mer beroende av global värdekedja och finansiella flöden, även om landet fortfarande har starka industrikluster.
Slutsatsen är klar. Sweatshops i sig skapar inte teknologisk dominans. Dominans kräver utbildning, forskning, riktad kredit och långsiktig samordning. Kina byggde detta. Väst valde i hög grad en annan väg efter 1970-talet.
Globaliseringen var därför inte en naturkraft. Den var ett politiskt och ekonomiskt val. Krisen öppnade dörren. Nyliberala reformer vidgade den. Kina klev in med en aktiv stat. Därför räckte inte låga löner – och därför förändrades den globala maktbalansen.
Oskar Brandt, journalist, fil. mag. i historia och latin
4 kommentarer
Eventuellt skulle man kunna tillägga vad Alfred Chandler påpekar (https://www.hup.harvard.edu/books/9780674789951): att de stora industriföretagen blev mer beroende av utanförstående finansiering (läs banker och rika sparare, dvs rentiärer) efter 1970. Det blev därför dessas önskemål som slog igenom i politiken, inte de traditionella direktörsstyrda industriernas.
För renodlade investerare är produktion bara besvärlig. De föredrar att tjäna pengar på pengar, likgiltigt hur. Så det blev detta industriföretagen ägnade sig åt. Chandler har också visat konsekvenserna inom elektroniksektorn (https://www.hup.harvard.edu/books/9780674018051). Där blev det snabbt Japan som tog hem spelet redan på 70-talet, eftersom de prioriterade produktion, inte spekulation.
Om man vänder blicken till Sverige kan man i och för sig också skylla på de traditionella exportföretagen. De hade, säger Jan Glete (https://www.sns.se/publikationer/natverk-i-naringslivet), inte tänkt en ny tanke sen 1920. De var därför rätt skraltiga när de professionella investerarna slog till på 70-talet med sina destruktiva företagsidéer.
Man kanske inte ska lite så på vad Jan Glete säger om han skriver för SNS. Det jag hört är att när man devalverade kronan för att hjälpa exportföretagen, så sänkte inte dess priserna i utländsk valuta vilket visade att de tidigare priserna inte varit för höga.
För övrigt blir det en lose-lose situation för alla om inte den mesta handel är lokal eller regional https://www.oskarbrandt.com/2022/07/27/ojamlik-handel-skapar-obalans-2/
Ja vad innebär AI, robotisering
och nu digalsering. God eller ond
Teknik är ett medel att bruka Hur den används avgör. Är en hammare bra eller dålig? Man kan spika med den. Den kan användas som ett vapen
Ett av de stora innovationerna för mänsklig hälsa anses vara tvätt maskinen skonade många från tungt arbete och ledskador
Ny teknik innebär inte med automatik ett gott medel.
Ny teknik kan efterlikna mänsklig förmåga och även ersätta den.
Vi står inför många existentiella frågor? Vad är god politik?? Leder vetenskapen oss rätt?
Einstein fick frågan! Han svarade. Vetenskapen innehåller ingen moral
Framtidstudier liknar profetior t.ex 1984.
Filmr som Terminator skildrar kriget mellan människa och maskin.
Vi ser nationer som är starkt materialiserade såsom Kina som använder tech i övervakning politiskt, ekonomiskt, socialt och militärt
Ju mer rationalism som tränger fram desto mer stängs vägar för samhället och mänskligt framåtskridandet andligt och i rättvisa, frihet och fred.
Ja men samtidigt gjorde industrialiseringen vanliga svenskar mycket rikare än i andra länder pga vår solidaritet. Kanske är inte AI faran utan högerdemagogi.