Kläder, skor, möbler, inredning, köksattiraljer, plast, mediciner, leksaker, sportredskap och inte minst livsmedelsförsörjningen är baserade på olja. Vad händer då när oljan tar slut?
Publicerad: På Plats i Väster Hälsa & Friskvård, ”Mot en era utan olja”, Nr 3 – 2010
Under årtusenden stod i stort sett befolkningsökningen still tills mänskligheten började använda olja i den moderna industrin. Vi var likt mjölbaggar som hittade en säck miljö. Vi förökade oss tills vi blev de 6 790 000 000 vi var i december 2009.
─ Kanske kan vi försörja en tredjedel av dessa utan olja, spånar Gunnar Lindgren, en civilingenjör och miljödebattör som har skrivit boken ”Arvet” vilken har ett brett miljö- och energitema.
Det som skrämmer Gunnar Lindgren mest är hur matproduktionen ska gå till om oljan tar slut. De ökande svårigheterna att producera mat har redan börjat sätta igång folkomflyttningar till exempel från Afrika till Sydeuropa. På en resa till södra Frankrike åt Gunnar Lindgren en måltid på restaurang. Runt omkring honom satt en massa afrikaner. Så fort han ätit klart och lämnat tallriken vid bordet, kastade sig dessa över resterna på hans tallrik. Det är inte omöjligt att många amerikaner och västeuropéer kommer att dela dessa afrikaners situation i framtiden när oljan tar slut.
─ Den här vintern har 130 människor dött av kylan i Polen. Utan olja hade kanske 10 000 dött.
Dyrare drivmedel viktig orsak till finanskrisen
En viktig orsak till finanskraschen i USA som många inte talar om är den ökande kostnaden för drivmedel.
─ De fattigaste i USA bor i de minst centrala delarna av städerna där marken är billigast. Därför kan många amerikaner tvingas åka 15–20 mil om dagen med sina bilar.
I takt med att bränslekostnaderna blev dyrare, fick allt fler amerikaner inte råd att betala sina amorteringar. De kunde heller inte köpa alls så mycket varor som förr. Finanskraschen och lågkonjunkturen var ett faktum.
Oljepriset låg för några år sedan på 140 dollar fatet. Idag ligger det på 80.
─ Detta har åstadkommits genom att de fattiga i världen inte får olja. De får cykla eller gå dit de ska.
Oljan i en oljekälla eller i ett –fält flödar allt starkare tills man utvunnit hälften av oljan.
─ Det är som när man pressat en tvättsvamp tillräckligt länge. Till slut kommer det inte ut något vatten även om svampen är fuktig.
Geologen King Hubbart räknade ut principerna för hur olja en gång skapats. Han upptäckte också att oljan en gång skulle ta slut. Han förutspådde att den nordamerikanska oljan skulle börja ta slut runt 1970, vilket den också gjorde.
─ Det blev en kalldusch för den amerikanska oljeberoende industrin.
De amerikanska oljefälten har fortsatt att producera allt mindre sedan 1970. Sedan dess är de likt många andra länder beroende av import av utländsk olja.
Tävlan om den sista oljan styr världspolitiken
─ Det råder en stor internationell tävling om den sista oljan mellan Västeuropa och USA å ena sidan och Indien, Kina och Ryssland på den andra. Hela världspolitiken handlar om vem som ska få den sista oljan.
Kärnvapenmisstankarna mot Iran, konflikten med talibanerna och problemen för vänsterpolitikern Chavez oljerika Venezuela handlar enligt Gunnar Lindgren alla om kampen om oljan.
Teorierna om att oljan aldrig skulle ta slut är inte de etablerade. De kallas för den abiotiska (icke-biologiska) skolan. De menar att oljan nybildas under jorden genom kemiska processer. Oljefält har bara fyllts på på något ställer och då har det oftast skett genom läckage från ett annat oljefält.
─ De flesta utpumpade oljefält är tömda för all framtid.
Svårt ersätta oljan
Det är dock väldigt svårt att ersätta oljan med något annat drivmedel. Vi använder i hela världen 200 ton olja per sekund. Det är en tredjedel av Göta Älv.
─ Alternativ som etanol och palmolja kan bara ersätta en mikroskopisk del av denna förbrukning.
Dessutom leder det till svält när vi tar jordbruksmark i bruk för produktion av etanol.
─ Att göra etanol av skogsråvaror är en död tanke. Bara en tredjedel av trädet kan bli till etanol. Innan dess måste trädet transporteras långa sträckor dit det ska flisas och jäsas.
Det är svårt att få ut särskilt mycket mer energi än man förbrukar under den tillverkningsprocessen.
För att driva ett Sverige fullt med elbilar skulle det krävas 15 kärnkraftverk.
Vätgas är heller ingen läsning. För det första förlorar man oerhört mycket energi under tillverkningsprocessen. För det andra kräver det att man har en annan energikälla av skapandet av vätgasen.
Vindkraft kräver olja vid tillverkningen.
─ Transporten av kopparen till vindkraftverken kräver båtar som går på dieselolja.
Ett annat problem är att de riktigt tunga fordonen som grävmaskiner går inte att köra på annat än diesel. Elmotorer och etanol är för svaga energikällor.
─ Det finns idag inget hopp om en ny energikälla som kan ersätta oljan fullt ut.
Antingen kan vi förbruka den sista oljan snabbt eller minska vår förbrukning redan idag. Då kan vi spara oljan till viktiga områden som livsmedelsproduktion och medicintillverkning. Det gör ingen skillnad för miljön om vi gör slut på den kvarvarande oljan snabbt eller under lång tid. Det blir samma mängd vi släpper ut i luften.
Det gäller att förbereda sig för en era och ett samhälle utan olja.
Text: Oskar Brandt
Foto: Johnny Roldin