web analytics
Från täljsten och jordbruk till professionella knallar

Handel har ägt rum i Kungsbacka i 3500 år. På medeltiden och långt fram i tiden tog sig bönderna med kärra eller till fots på leriga vägar till Kungsbacka. De kom från grannskapet för att sälja kött, djur och vad som växt på jordarna.

Med tiden blev marknaderna mer jippobetonade med trollkarlar och skäggiga damen.

Idag reser professionella knallar till Kungsbacka marknad för att sälja bland annat hemslöjd, godis och kläder.

Publicerat: På Plats i Väster, ”Från täljsten och jordbruk till professionella knallar”, Nr 8 – 2009

Under natten efter marknadsdagen i Kungsbacka den 24 april 1846 ödelade en eld stora delar av staden. Detta skulle radikalt förändra stadens utseende. Av stadens 500 invånare blev 400 hemlösa. Många ruinerades eftersom husen inte varit försäkrade. Lite mer än ett tiotal hus överlevde. Av dessa finns två kvar idag.

Efter branden ritade man om den gamla medeltida staden. Slingrande gränder blev rätvinkliga gator med det nyanlagda Stortorget som utgångspunkt. Där Stortorget kom att ligga hade tidigare stadskyrkan och en begravningsplats legat.

Men handelns och stadens historia är äldre än så.

Redan för 3500 år sedan fanns det en handelsplats vid Varlaplatån, som ligger någon kilometer nordväst om Kungsbacka innerstad. Från denna plats sålde man täljsten till bland annat norra Tyskland. Kanske kommer ändelsen –backa i Kungsbacka från bosättningen på Varlaplatån?

Permanenta stadsprivilegier sedan 1582

På 1200-talet fanns det troligen en handelsplats här. Men det var först 1366 som området omnämndes i skrift och då som ”Koningsbacke slott”. Först efter 1582 har Kungsbacka fått behålla sina stadsprivilegier utan uppehåll. Innan dess drogs de in och utfärdades på nytt flera gånger. Kungsbacka var Danmarks nordöstligaste och minsta stad. 1645 blev staden svensk i och med freden i Brömsebro.

Stadsrättigheter var viktiga i en tid före näringsfriheten som kom 1860.

─ Innan 1860 fick man bara sälja saker i en stad, säger Kerstin Persson, medlem i Kungsbacka Hembygdsgille.

Bönderna reste därför alltsedan 1300-talet till marknaderna i Kungsbacka ända från Lindome i norr och långt söderifrån. De reste långsamt kanske till fots eller med häst och vagn. På marknaden sålde bönderna djur, kött och vad som växte på deras åkrar. Innan de fick komma in i staden, fick de betala tull för vad de förde med sig i sina kärror.

─ Marknaderna ägde först rum på våren, hösten och vintern. Så småningom kom de att hållas en gång i månaden. Nuförtiden hålls de den första torsdagen varje månad.

Vilda marknader

Marknaderna gick vilt till förr i tiden. Folk lurade varandra eller och hamnade i slagsmål. De blev berusade på någon av alla krogarna. Gycklare jonglerade och utförde allehanda konststycken. Befolkningen klagade över bristen på trygghet och frid under marknaderna. Därför ägde marknaderna under vissa tider bara rum två gånger om året.

Det låg många krogar runt torget. I nordöstra hörnet låg krogen ”Sorgen” och i sydvästra ”Glädjen”. Den senare har gett namn åt ett kvarter.

Runt torget fanns också hökerier. Dessa var butiker som sålde mat och brännvin, men så småningom endast alkoholhaltiga drycker.

På torget såldes bland annat kreatur men också styckat kött.

─ Långt in på 1900-talet fanns det 14 köttvagnar på torget som sålde styckat kött.

I en vagn kallad ”Karlavagnen” sålde två damer den tidens lösgodis.

Lämningar efter tre kyrkor under Stortorget

1959 skulle torget dräneras. När man började gräva upptäcktes resterna efter tre kyrkor och många gravar. Den äldsta kyrkan var en stavkyrka. Platsen för den är idag markerad med svarta gatstenar. Ovanpå stavkyrkan fanns resterna efter en katedral som satt sig på grund av leran i marken. Dess plats är markerad med stora stenar. Röda stenar markerar platsen för en röd korskyrka från 1600-talet.

1981 invigde kung Carl XVI Gustaf på sin Eriksgata kopparskulpturen Livets Träd som bär på symbolik från forntiden.

Torghandeln med tiden allt mer jippobetonad

Torghandeln hade med tiden blivit allt mer fylld av jippon som skäggiga damen, trollkarlar och uppvisning av djur.

─ Men man sålde också redskap, djur, hantverksprodukter, mat, dryck och fisk. Förr kom lantbruksbefolkningen för att sälja. Idag kommer knallar med fast plats på torget. Knallarna är professionella och desamma som åker till till exempel Varberg och Kinna.

De mest välbesökta marknaderna äger rum i juni-augusti och i december.

Idag säljs det skor, kläder, strumpor, frukt och grönsaker. Det finns små loppisstånd. Man kan köpa hemslöjdsprodukter, hembakat och godis och leksaker.

─ De säljer fortfarande lyckobrev, berättar Kerstin Persson.

Lyckobrev är en lokal tradition. Det är brev med en trevlig spådom om framtiden.

Den nya staden började som sagt byggas kring det nya ”Stortorget”. Alla hus var i en våning. Den andra våningen kom på 1920-talet.

─ Men det finns fortfarande några envåningshus.

På 1960-talet byggdes den klassiska Domus-byggnaden innan området hunnit kulturminnesmärkas.

Det finns en skola på torget. Äldsta delen av skolan är från 1855.

2006 brann det äldsta tvåvåningshuset, som var från 1846. Det hette ”Medinska fastigheten”. När det brann, hade det använts som kulturhus, hotell, restaurang och kafé.

Merparten av byggnaderna kring torget är dock från tiden efter branden 1846.

Text: Oskar Brandt

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.