Dagens forskare försöker att nyansera bilden av medeltiden som bara mörk och odynamisk.
Själva namnet medeltiden är negativt och betyder mellantiden. Det skulle med andra ord ha varit en tid då inget hände.
Publicerad: På Plats i Väster, ”En ljusare och mer dynamisk bild av medeltiden”, Nr 2 – 2010
Namnet ”medeltiden” har att göra med idén om renässansen (= återfödelsen) som ett återupptäckande av den antika världen.
─ Den föreställningen hade man från 1500-talet och en lång tid framöver, säger Thomas Lindkvist, professor i historia på Göteborgs universitet.
Under 1400-talet lyckades människorna i Västeuropa producera konst som levde upp till de antika konstidealen. Bland annat därför började talet om medeltiden och renässansen. Det har även att göra med hur den antika kulturen gradvis upphörde efter det romerska rikets fall och hur folkvandringstiden tog sin början.
─ Det finns många skäl till varför perioden har betraktats som en politisk och kulturell nedgångsperiod. Dessa skäl har dock att göra med kulturella ideal som återuppstår i Italien på 1400-talet.
Där lyckas då konstnärerna bemästra de antika formelementen som perspektiv och porträttlikhet på nytt.
Svårt att generalisera över lång period
─ Det man kallar för medeltiden är en europeisk företeelse från 500-1500. Det är svårt att generalisera över en så lång tidsperiod. Det fanns naturligtvis utveckling på en rad olika områden.
Före 1400-talet fanns det mycket konflikter och fejder mellan stormän. Krigen var dock ganska begränsade i sin omfattning.
─ Det var riddar- och ryttarhärar som drabbade samman under sommaren.
På 1400-talet gör infanteriet (fotsoldaterna) och bågskyttarna entré.
─ Då blir krigen mer kostsamma och drabbar det vanliga folket i större utsträckning.
Ekonomin var från omkring år 1000 och några århundraden framöver i en kraftig expansionsfas.
─ Det förekom mycket nyodlingar. Det rådde befolkningsökning. Städerna växte fram igen. Stadsväsendet upphörde delvis efter Västroms fall. Städerna återuppstår nu från år 1000. Handeln ökar från den perioden.
Stater växte fram
Dessutom växte det fram stater och kungariken från år 1000. Det blev ett administrativt mer ordnat samhälle. Utvecklingen av en effektivare statsmakt gjorde dock inte att bönderna fick det bättre under 1500-talet. Staten kunde då kontrollera dem hårdare.
Mot slutet av medeltiden blev kungar och den politiska makten i övrigt allt oftare tvungna att tillkalla församlingar av alla stånden inte bara adel och prästerskap. Detta var nödvändigt för att kunna driva igenom extra skatter.
─ Ibland sammanträder dessa församlingar ganska regelbundet.
De tillkallade församlingarna var dock inga permanenta institutioner utan endast tillfälligt sammankallade.
─ De var inte heller riksdagar i modern mening. De var mer till för att höra på besluten än att fatta dem själva.
Under 1500-talet försvann många av medeltidens röda dagar
På medeltiden fanns det många arbetsfria helgdagar och kyrkliga helger. Dessa försvann i stor utsträckning under 1500-talet i Nordeuropa i och med reformationen och i det katolska Europa i och med motreformationen.
Med början på 1100-talet skedde en stark utbredning av den skriftliga kulturen. Gradvis använde medeltidsmänniskorna skriften i allt mer kommunikation och överenskommelser i hela samhället. Läs- och skrivkunnigheten blev lite bredare, men var ändå ganska begränsad.
─ Den skriftliga lärdomen reproduceras då i större utsträckning utanför kyrkan. Då uppstår också de första universiteten.
Medeltidsmänniskorna nedtecknade lagarna. Det skedde ett mer systematiskt studium av den romerska rätten och den antika filosofin, om än på kyrkans villkor.
Varmt klimat gav bättre skördar
Från slutet av 700-talet började en varmare period i Europa. Den varade till det tidiga 1300-talet.
─ Skördarna blev bättre. En större befolkning kunde försörjas. Man odlade upp skogsområden och tidigare helt obefolkade områden.
Jordbruksteknologin utvecklades också. Man fick bättre redskap och fler av järn.
─ Plogen blir ett vanligare redskap än det gamla årdret. Därmed kunde man plöja djupare och få en större spannmålsproduktion.
Man införde treskiftet i jordbruket, där jorden låg i träda endast vart tredje år
─ Man får vattendrivna kvarnar.
Kvarnarna börjar användas i fler syften bland annat till järnframställningen.
Expansionen inom jordbruket börjar försämras i och med det försämrade klimatet i början på 1300-talet. Sedan kom runt 1350 digerdöden.
─ Befolkningen minskade och det blev delvis en ekonomisk kris.
Gradvis återhämtade sig medeltidssamhällena under 1400-talet.
─ Medeltiden var en lång period med många olika konjunkturer. Politiken, ekonomin och tekniken utvecklades så mycket att det var en dynamisk period.
Att kalla medeltiden för en mörk mellanperiod då inget hände blir väldigt missvisande.
Text och foto: Oskar Brandt
Bildtext:
För historieprofessorn Thomas Lindkvist var medeltiden en tid då politiken, ekonomin och teknologin utvecklades.
Läs gärna historia på Göteborgs Universitet!