web analytics

Arne Bigstens rum är fullt av böcker om världens ekonomi. Det passar för en professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Göteborg. Min huvudfråga till honom gäller hur Sverige ska överleva globaliseringen.

Publicerad i ”På Plats i Väster Hälsa & Friskvård”, ”Mer kunskap och anpassad specialisering ska rädda Sveriges konkurrenskraft”, Nr 5- 2010

Globaliseringen innebär bland annat att det land får tillverka varor som kan göra detta effektivast och billigast. Tidigare skulle Sverige överleva ökande konkurrens från andra länder genom att satsa på att bli en kunskapsnation. Vi skulle behålla de jobb som krävde specialistkompetens och högre utbildning. Men nu erbjuder Kina och Indien högutbildad personal som arbetar för en bråkdel av vad våra svenska motsvarigheter tjänar. Hur ska vi överleva denna konkurrens?

Det som talar till vår fördel är nationalekonomen David Ricardos idé om komparativa fördelar. Den innebär att två länder kan tjäna på att handla med varandra även om det ena är överlägset i allt, om det underlägsna specialiserar sig på det som det är minst dåligt på.

Tillverkning i Västerlandet viktig för kineserna

─ Om kineserna vore bästa av alla och tog över all produktion, så skulle systemet inte klara av detta, säger Arne Bigsten. Västerlänningarna skulle svälta ihjäl och kineserna skulle inte kunna exportera något. Och exporten som utgör en stor del av kinesernas ekonomi är viktig för dem.

Det kan dock bli ett tryck på löner så att de ökar långsammare och på ökad specialisering. Det är alltså inte troligt att globaliseringen leder till lägre löner. De senaste tio åren har globaliseringen ökat snabbt, men det har också den svenska reallönen gjort.

De kinesiska lönerna ökar också fort i takt med att de blir effektivare på att tillverka varor och tjänster.

Fortsatt specialisering viktig

Sedan får Sverige satsa på att specialisera sig på att tillverka varor och tjänster där vi är konkurrenskraftiga i alla fall komparativt sett. På 1970-talet var inte längre våra sömmerskor konkurrenskraftiga , och konfektionsindustrin försvann nästan helt. Men vår ekonomi har växt mycket sedan dess genom att vi tillverkat andra saker som kräver högre utbildning och där vi därmed kan ta mer betalt.

Under tiden när vi ändrar vår specialisering kommer vi emellertid att gå igenom strukturomvandlingar. Dessa kan tyvärr innebära att många blir arbetslösa och vissa kanske för alltid.

─ Den här utvecklingen har pågått i hundratals år. Sverige har varit ett frihandelsland de senaste 100 åren. Det är så vi blivit rika. Det är svårt för ett litet land att isolera sig.

Vissa jobb hotas dessutom inte av konkurrens från låglöneländer. En taxiresa i Sverige kan inte utföras i Kina. Äldrevård måste också utföras i Sverige.

Även kvalificerade jobb hotade

Å andra sidan så är det inte bara okvalificerade jobb som kan flyttas utomlands.

─ Många IT-tjänster kan utföras av indier i Indien till en lägre lön än vad en svensk IT-konsult skulle ha tagit.

Men vissa IT-tjänster som kräver att man träffas och inte bara kommunicerar via nätet, behöver ändå utföras i Sverige.

Sedan är svensken ändå rätt produktiv. De flesta är ju fortfarande sysselsatta i något yrke.

Flytande växelkurs håller konkurrenskraften på rätt nivå

Sedan är vår flytande växelkurs en fördel. Om våra löner blir för höga eller efterfrågan för låg, så sjunker växelkursen och rättar till dessa nackdelar.

─ Den flytande växelkursen gjorde att vi kunde klara den ekonomiska krisen de två senaste åren lättare än med en fast växelkurs.

Tjänster verkar vara en gren som svenskarna är konkurrenskraftiga på.

─ Tjänster ökar som andel av exporten och produktionen. Det kan röra sig om konsulttjänster, teknologisk rådgivning, publicering eller att transportera varor.

Andra saker som är viktiga för att vi ska kunna upprätthålla en rimligt full sysselsättning  är att ingångslönerna  inte är så höga att många som ungdomar och vissa invandrargrupper får svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

─ Vi ska vara så produktiva och effektiva som möjligt. Vi ska investera i infrastruktur, kapital, kunskap, samhällsorganisation och i en väl fungerande ekonomi. Ju mer kunskap vi har, desto högre löner kan vi begära.

Att vi har skyddstullar inom EU stämmer inte överens med vår strävan att minska fattigdomen i världen, eftersom de stänger ute viss import från till exempel Afrika. Expansionen i Kina de senaste 30 åren har medfört att en halv miljard människor kunnat hamna över fattigdomsgränsen. De har inte alla blivit rika, men de har kunnat börjat äta sig mätta.

Västerlandet skulle dock kunna verka för att kineserna inför en flytande växelkurs. Det skulle sannolikt innebära att den kinesiska valutan yuanen steg i värde och att Kinas konkurrenskraft blev mer normal.

Text: Oskar Brandt, journalist i Göteborg

Bild: Johnny Roldin

Faktaruta:

Frihandel = att handla utan till exempel tullar som gör konkurrerande nationers varor och tjänster dyrare.

Infrastruktur = Inrättningar som bedöms vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Till exempel system för transport av varor och personer, bebyggelse och samhällsinstitutioner som lagar och förordningar.

Komparativ = jämförbar

Produktiv = någon som tillverkar mycket på viss tid eller utför en tjänst snabbt.

Reallön = värdet på lönen när man räknat bort inflationen och eventuellt sjunkande värde på den egna valutan.

Strukturomvandling = En förändring i sammansättningen av samhällsekonomin.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.