RECENSION ”Tidens smala näs” ger en spännande inblick i 1970-talets kris, skriver Oskar Brandt.
Oskar Brandt
Boken ”Tidens smala näs” (Albert Bonniers Förlag, 2024) av Sven-Eric Liedman gav mig en spännande resa genom tid och rum och kring dystopiernas frammarsch. Sammanfattningsvis knyter författaren samman idéhistoria, personlig reflektion och ekonomisk analys för att belysa nyliberalismens och högerpopulismens framgångar.
För Liedman lyfter persondatorernas ankomst i väst i eftermälet av oljekrisen på 1970-talet som ett paradigmskifte. Detta bidrog till Sovjetunionens kollaps och den nyliberala ordningens dominans.
Lösningen för författaren är en ny upplysningstid bortom vidskepelse, materialism och individualism, byggd på solidaritet, sann frihet och kritiskt kunskapssökande.
Hemdatorernas förödande entré
Men på 1980-talet gjorde elektroniska datorer sin stora entré i ekonomin och finanssektorn. De beredde vägen för dystopiernas frammarsch.
För keynesianismen blev det ett bakslag. Med algoritmer och datormodeller kunde spekulanter flytta kapital över världen på ett ögonblick.
Därför ödelades valuta efter valuta av finansflöden som inget land kunde kontrollera. Här dog tron på att staten kunde styra ekonomin.
Den svenska modellen, byggd på balans mellan industriell konkurrenskraft och social trygghet, slogs i spillror. Tiden närmade sig för dystopiernas frammarsch.
Högermyter om välfärdens brister
Då ser högern 1970-talets kris som bevis på att välfärden inte fungerar och leder till stagflation.
Men ett andra perspektiv är att högern såg sin chans att återskapa klassklyftorna. Dessa hade minskat sedan folket fått mer rättigheter från slutet av första världskriget.
Här menar vänstern att desinformation fick oss att överge keynesianismen istället för att investera oss ur en kort stagflationskris.
Då är en fjärde syn att keynesianismen gjort produktionen så effektiv att priserna blev för låga och lönerna för höga. Istället för en grön omställning allierade sig kapitalet med finansmarknaden. Denna krävde sänkt produktivitet för att höja priser och sänka löner.
Handel kräver balans
Samtidigt insåg Keynes att handel krävde balans. Men i en värld styrd av datoriserad spekulation fanns ingen plats för sådana samband. Den fria marknadens osynliga hand ersatte empiriska fakta.
På denna scen växte åtstramningspolitiken, nyliberal ekonomi och Sverigedemokraternas kunskapssyn: inget är mer än åsikter mot åsikter.
När allt är osäkert återstår bara marknaden och nattväktarstaten. Här försvann den tidiga industrialismens tro på framsteg. Idag ser vi konsekvenserna: ekonomisk otrygghet, miljöförstöring och en allmän vilsenhet. Nu grodde tiden för dystopiernas frammarsch.
Hätsk debatt redan på 1500-talet
Redan på 1500-talet var debatten hätsk. Martin Luther och hans motståndare kastade hatord och pamfletter mot varandra. Men då kom presslagar och reglerade kampen om sanningen.
Idag står vi inför en digital revolution utan motsvarande kontroll. Hur hanterar vi en fri åsiktsbildning där troll och ekonomiska intressen dominerar?
Nuet fast i dystopiernas frammarsch
Vi ser bara bakåt: vänsterdrömmen om 1970-talet, högerns längtan efter ett homogent 1950-tal. Men vi vågar inte tänka nytt.
Vem vågar på allvar ifrågasätta marknadens makt? Kan vi få en debatt som bygger på empiri och logik i överensstämmelse?
Desinformation eller andra åsikter kan inte få förbli lika gott som kunskap – i varje fall inte i seriös massmedia, skolböcker och forskning.
Recensionen publicerad i Tidningen Rörelsen 2025-04-04.
6 kommentarer
Intressant analys
Jag tror nog snarare att 60-70-talens överproduktionskris var orsaken, förvärrad av energikrisen 1973.
De orsakade stora förluster för de dittills bärande industrigiganterna som tvingades ut och låna pengar, och därmed gjorde sig till slavar under rentiärerna. Dvs folk som var ointresserade av (och okunniga om) produktion och som bara ville ha tillbaka sina pengar så fort som möjligt med ränta. Vilket skapade nutidens kvartalskapitalism (som föresten har skyndats på ytterligare till ”realtidskapitalism”).
Mer om detta hos Alfred Chandler: Scale and scope, slutkapitlet, i referat på https://gemensam.wordpress.com/2024/07/22/om-hur-de-producerande-storforetagen-forlorade-sin-makt/
Datorer skulle säkert ha kunnat användas bättre om de låg i andras händer. Intresset styr, som SSUare brukade säga på 70-talet.
Ok
Det finns en fråga här om vetenskap?
Kan vetenskapen visa den rätta vägen? Frågan ställdes till A. Einstein.
Han svarade. ”Ger vetenskapen svar på den moraliska frågan?”
”Nej det gör den inte!” Den ger kunskap på gott och ont.
Vi går in i en teknisk era. Den är visad i filmens värld.
Forskning pågår om att förena Människa-Maskin!!!!
Forskare talar i visioner och framsynthet om en ny framtid om en bättre utrustad människa och hjärna med bättre egenskaper än dagens människa, som stärker hälsan och ger os ett säkrare beslutsfattande för världens ordning, ekonomier och ger färre sjukdomar.
Experiment sker med mikroskopiska injicerbara AI-enheter, som kan övervaka kroppen inifrån. På MIT i Boston pågår tester. En väg till en ny typ av människa. Visionen sprids. Föreningen av människan och maskin.
Amy Webb, grundare och VD för Future Today Institute och är den globala ledaren inom strategisk framsynthet.
Hennes bok ”The Genesis Machine”, som vinner spridning undersöker genredigering, bioteknik och syntetisk biologi. Syntetisk biologi kombinerar då biologi med konstgjord intelligens (AI) och öppnar upp potentialen att programmera biologiska system mycket när vi programmerar datorer. Vi har inte bara idag självkörande bilar och drönar. Även mänskligt beslutsfattande kan AI-integreras i hjärnan.
Vilka är konsekvenserna? Är då demokratin giltig med en styrd verklighet??
Den som styr AI är givetvis den som programmerar. Och i någon mån de som har beställt programmerarens tjänster – men där visar ju erfarenheten att de personerna sällan har något begrepp om vad de beställer.
Jag tror att AI till stor del är en hype. Datorer är bra på mycket, men ju mer man låter dom styra sig själva desto större risk för kollaps och kaos. Vanliga datorprogram sköter rutiner, AI sköter dessutom överordnade rutiner, men rutiner är de likafullt. Och något av det värsta som finns är att bli slav under rutinerna.
Svaret om vad som är ekonomi är forfarande en fråga för framtiden Hela jorden med människor. Består av ekonomisk förlopp och kapital.
Det grundläggande är naturkapitalet för vår försörjning och utveckling
Sedan kommer det sociala kapitlet i människor för samhällets gemenskap och enhet
Det tredje är våldskapitalet som används för att betvinga andra till underordning elle att erövra kapital från andra.